Silverstämplar

På äldre silver är det lätt att fastna vid en enda siffra eller bokstav. En bättre metod är att först fotografera hela gruppen av märken och skilja deras uppgifter åt. En finhaltsstämpel beskriver silverandelen. En namnstämpel pekar ut en registrerad tillverkare eller importör. Kontrollstämpel, stadsstämpel och årsbeteckning kan ge ytterligare information om kontroll, ursprung och datering.

Märkena kan vara små, slitna eller delvis täckta av gammal smuts. Använd lupp och snett ljus för att läsa formen på skölden, inte bara tecknet inuti. Det är skillnad mellan en bokstav i en namnstämpel och en bokstav i en årsserie. En ofullständig avläsning bör dokumenteras som osäker, inte fyllas i med en gissning för att få ett önskat årtal.

Gamla silverstämplar ska dessutom bedömas i sitt sammanhang. Föremål från andra länder kan använda liknande bokstäver och symboler men andra system. Den svenska årstabellen på den här sidan är inte en universell tabell för allt silver. Kontrollera land, hela stämpelgruppen och själva föremålet innan du använder sökaren som stöd för en datering.

Kattfoten är det lilla riksvapnet Tre kronor i en trepassformad sköld. Den infördes 1754 som statlig kontrollstämpel. För silver följs den av bokstaven S i en sexkantig sköld; bokstaven P används för platina. Det är alltså kontrollmärket tillsammans med metallbeteckningen och övriga stämplar som hjälper dig att förstå vad du ser, inte en lös uppgift om att föremålet har tre kronor.

Från 1913 användes en oval stämpel med tre kronor för importerade arbeten. Från den 1 juli 1988 används den trepassformade kattfoten för både svensktillverkade och importerade arbeten. Formen kan därmed vara viktig när äldre märkningar jämförs, men en kattfot på ett senare föremål är inte ett bevis för att det tillverkats i Sverige.

En kontrollstämpel ska inte heller förväxlas med en garanti för ett visst samlarvärde. Den ger information om ädelmetallkontrollen, medan ålder, skick, form och dokumenterad bakgrund behöver bedömas separat. För tydliga bilder av märkena och deras betydelse är Swedacs stämpelkort ett bättre underlag än en grov teckning eller en otydlig produktbild.

Den gemensamma svenska serien för årsbeteckningar börjar 1759. A motsvarar 1759 och B motsvarar 1760. Serien använder 24 bokstäver per varv. J och W hoppas över i A–Z, och Å, Ä och Ö ingår inte. Efter det första varvet används en siffra efter bokstaven för att ange nästa varv. A2 är 1783 och A3 är 1807.

Senare exempel är A9 för 1951, A10 för 1975, A11 för 1999 och A12 för 2023. D12 ger 2026. K10 ger 1984 eftersom K kommer efter I i serien när J har hoppats över. Tabellen beräknas med formeln 1759 plus 24 gånger varvets nummer minus ett, plus bokstavens index från noll. Den innehåller även kommande år i det tolfte varvet; ett tabellår är inte bevis för att ett sådant föremål redan finns.

Sedan 1988 är årsbeteckningen frivillig. Att en årsbokstav saknas betyder därför inte att föremålet är oäkta eller nytt, och en årsbokstav i sig räcker inte för att bevisa ålder. Reparationer, omarbetning och feltolkade märken kan göra frågan mer komplicerad. Använd sökaren för en korrekt avläst svensk beteckning och be om sakkunnig hjälp när stämpelgruppen inte stämmer med föremålet.

Namnstämpeln är tillverkarens eller importörens registrerade kombination av minst två versaler i en rektangulär sköld. Swedac godkänner namnstämplar och för registret. Registret omfattar namnstämplar från 1913. En sådan stämpel anger ansvarig aktör, men den bör slås upp med hänsyn till hur märket ser ut och vilka uppgifter som faktiskt finns registrerade.

Blanda inte ihop namnstämpeln med en dekoration, ett monogram eller en senare ägargravyr. Två bokstäver på handtaget kan vara ägarens initialer och behöver inte vara en registrerad ansvarsstämpel. En bild av sköldens form och placeringen i stämpelgruppen gör det lättare att avgöra vilken sorts märkning det är.

Stadsstämplar förekom på äldre svenskt silver. Stockholm använde exempelvis S:t Eriks huvud. För andra orter ska du jämföra med ett relevant stämpelkort eller en tillförlitlig förteckning i stället för att gissa från en suddig symbol. Stadsstämpeln, namnstämpeln och årsbeteckningen kan tillsammans ge ett betydligt bättre historiskt underlag än någon av dem ensam.

Silverstämpeln 925 betyder 92,5 procent silver i legeringen och kallas sterling. 830 anger 83 procent och förekommer ofta på äldre svenskt silver. 800 anger 80 procent. 835 är en finhet som ofta ses på tyskt silver, men en finhalt ensam bestämmer inte tillverkningslandet. 999 anger 99,9 procent silver och förekommer exempelvis på material med mycket hög silverhalt.

Finhalten säger inget direkt om hur tungt föremålet är eller hur mycket av vikten som är silverlegering. Knivar med stålblad, fyllda ljusstakar och föremål med andra material behöver bedömas särskilt. För metallvärdet krävs nettovikt och finhalt tillsammans. Tabellen med levande priser visar hur silverandelen påverkar ett gram legering vid samma aktuella referenspris.

En stämpel kan hjälpa till med identifiering men ersätter inte en äkthetskontroll. Äldre silver kan sakna lättlästa siffror, och felaktiga stämplar förekommer. Om uppgifterna är motstridiga, eller om föremålet ska säljas som massivt silver, bör en sakkunnig undersöka materialet innan ett slutligt värde bestäms.

EPNS står för en elektropläterad beläggning på nysilver. Nysilver och alpacka är basmetallegeringar och ska inte tolkas som en silverfinhet. Ett föremål i dessa material kan vara försilvrat och se mycket likt silver ut. Slitage kan visa en annan färg under beläggningen, men avsaknad av slitage bevisar inte att materialet är massivt silver.

Märkningar som 90 eller 100 på försilvrade bestick kan avse gram silver i beläggningen per dussin. De är då inte finhaltstal. Tolkningen behöver göras försiktigt med hänsyn till föremål och märkning; använd inte siffran 90 som 90 procent silver i en kalkylator. Ett tunt silverskikt ger normalt ett mycket litet återvinningsvärde i en vanlig försäljning av enstaka bruksföremål.

Sortera därför försilvrat och okänt material separat från identifierat 925- eller 830-silver. Ett försilvrat föremål kan fortfarande ha ett bruksvärde eller samlarvärde som föremål. Att metallvärdet är litet är inte samma sak som att det måste kastas eller förstöras.

Stämpling av silver är i dag frivillig oavsett vikt. Det innebär att ett silverföremål utan svensk kontrollstämpel eller finhaltssiffra inte automatiskt är felaktigt. För guld och platina från 1 gram gäller däremot krav på finhaltsstämpel tillsammans med namnstämpel eller kontrollstämpel enligt de svenska reglerna för ädelmetallarbeten. Skilj detta från frågan om ett äldre föremåls historiska märkning.

Inför försäljning bör du fotografera stämplarna, spara underlaget och fråga hur köparen identifierar finhalt och nettovikt. Vid frågor om regler, registrerade namnstämplar och officiella stämpelkort är Swedac rätt utgångspunkt. Guiden hjälper dig att läsa märkningar, men ger ingen certifiering av äkthet eller individuell antikvärdering.