Karat och finhet – vad betyder karat?

Rent guld är för mjukt för att använda i smycken som bärs varje dag. Därför blandas det med silver, koppar, zink, palladium eller nickel. Hur mycket guld som finns kvar i blandningen uttrycks antingen som finhet eller som karat.

Finhet, eller finhetstal, är det system som används i Sverige och större delen av Europa. Talet anger antal delar rent guld per tusen. 750 betyder 750 tusendelar, alltså 75 procent. Karat är det äldre systemet som dominerar i Storbritannien, USA, Mellanöstern och Asien. Rent guld är 24 karat, så 18 karat betyder 18 av 24 delar — också 75 procent.

Omräkningen är: finhet = karat ÷ 24 × 1000. 14 karat blir cirka 583,3 tusendelar matematiskt, medan finhetstalet 585 ofta används för motsvarande smycken. 9 karat är exakt 375; 22 karat är cirka 916,7. Räkna på föremålets angivna finhet.

585 (14 karat) är den absolut vanligaste finheten i svenska smycken som säljs idag: kedjor, örhängen, armband och vardagsringar. Den är hård, tålig och prisvärd.

750 (18 karat) används i exklusivare smycken, många vigselringar och dyrare klockor. Färgen är djupare gul och guldvärdet per gram är nästan 30 procent högre än för 585.

375 (9 karat) är vanligt i billigare smycken och i engelska arvsmycken. Guldvärdet per gram är bara drygt en tredjedel av rent guld.

916 (22 karat) och 875 (21 karat) ser man i smycken från Indien, Mellanöstern och Turkiet, samt i investeringsmynt som Krugerrand och Sovereign. 999 och 999,9 (24 karat) används i tackor och investeringsmynt som Maple Leaf och Britannia.

Äldre svenska guldmynt som 20 kronor från 1873–1925 är präglade i 900 guld. Det är ett myntguld som är hårdare än rent guld och därför tålde cirkulation.

Rent guld repas och böjs lätt. Hur lätt ett föremål ändrar form beror även på utformning och användning. Legeringsmetallerna gör guldet hårdare och ger samtidigt färg. Koppar ger en rödare ton (rödguld), silver en ljusare gul, och palladium eller nickel ger vitguld.

Det betyder att färgen inte säger något om värdet. Vitguld 585 och rödguld 585 innehåller exakt lika mycket guld som gult 585 och är därför värda lika mycket i smältvärde. Vitguld är dessutom ofta rodinerat — doppat i rodium för att bli extra vitt — men det tunna lagret påverkar inte guldvärdet.

Värdet per gram för en viss finhet är spotpriset för rent guld multiplicerat med finheten delat på 1000. 750 guld har 75 procent av referensvärdet för rent guld, 585 har 58,5 procent och 375 har 37,5 procent. Proportionen är alltid densamma, oavsett hur guldpriset rör sig.

Därför betyder stämpeln lika mycket som vikten. Två kedjor som båda väger 20 gram kan skilja tusentals kronor i värde om den ena är 750 och den andra 375. På våra sidor för respektive finhet ser du det aktuella priset per gram, räknat på dagens spotpris.

Börja med stämpeln. Saknas den, eller ser den misstänkt ut, kan en guldsmed eller uppköpare testa metallen. Det klassiska sättet är syratest på en provsten, där guldet streckas mot stenen och olika syror visar ungefär vilken finhet det rör sig om. Allt fler använder röntgenfluorescens (XRF), som kan analysera sammansättningen nära ytan. XRF kan missa en annan kärna under tjock plätering och behöver bedömas tillsammans med föremålets övriga egenskaper.

Magnettest är en enkel första kontroll hemma: guld är inte magnetiskt, så om smycket fastnar på en stark magnet innehåller det järn eller nickel i större mängd. Ett smycke som inte reagerar kan ändå vara pläterat, så magneten utesluter bara det mest uppenbara.

Ett exempel gör skillnaden tydlig. Säg att du har tre ringar som väger 5 gram var: en i 375, en i 585 och en i 750. Den första innehåller 1,9 gram rent guld, den andra 2,9 gram och den tredje 3,75 gram. Trots att ringarna ser nästan likadana ut och väger exakt lika mycket är 750-ringen värd ungefär dubbelt så mycket som 375-ringen i smältvärde.

Därför frågar en seriös uppköpare alltid efter stämpeln och testar osäkra föremål. Det är också därför du själv bör sortera dina smycken efter finhet innan du ber om ett bud.

När du köper eller ärver smycken från utlandet möter du andra traditioner. I Storbritannien är 9 karat vanligast och 18 karat för finare smycken. I USA dominerar 10 och 14 karat. I Italien och Frankrike är 18 karat standard för nästan alla guldsmycken, medan Tyskland länge använde 333 och 585. I Indien är 22 karat normen för bröllopssmycken, och i Gulfländerna och Turkiet är 21 och 22 karat vanligast.

Det innebär att ett tungt armband köpt i Dubai ofta har betydligt högre guldvärde per gram än ett svenskt armband av samma vikt. Omvänt kan ett amerikanskt collegeringsmycke i 10 karat vara värt mindre än man tror. Kontrollera alltid stämpeln — och om den saknas, be om ett test.

Kom ihåg att karatbegreppet för ädelstenar är något helt annat. När man talar om en diamant på en karat menar man vikten, 0,2 gram, och inte någon renhet. Förväxla inte de två när du läser en värdering eller ett kvitto, och fråga alltid om du är osäker på vad en siffra syftar på.

Sammanfattningsvis är finhetstalet den mest exakta uppgiften. Har ett smycke både karat och finhet stämplat, lita på finheten. Den anger guldhalten med tre siffrors precision och är det som en uppköpare räknar på.

Finhet och karat beskriver samma sak på två sätt. Lär dig de vanligaste talen — 375, 585, 750, 916 och 999 — så kan du snabbt bedöma ett smycke. Räkna sedan vikt × finhet ÷ 1000 för att få mängden rent guld, och multiplicera med dagens spotpris för att få värdet. Med den kunskapen är det svårt att bli lurad när du köper eller säljer guld.