Så värderar pantbanken ditt guld

Pantbanker i Sverige erbjuder i första hand pantlån: du lämnar in guld, klockor eller andra värdeföremål och får ett lån direkt. Föremålet förvaras säkert tills du löser ut det. Verksamheten regleras av pantbankslagen och står under tillsyn av Finansinspektionen, vilket ger dig ett visst skydd jämfört med okända köpare.

Många pantbanker köper också guld direkt. Då är det en vanlig försäljning, och priset jämförs bäst med andra uppköpares bud. Att belåna och att sälja är två olika saker, och det är viktigt att veta vilken du gör.

Pantbanken väger guldet, kontrollerar finheten och räknar fram smältvärdet på samma sätt som du kan göra i vår guldkalkylator: vikt × finhet ÷ 1000 × spotpris. Därefter sätter de ett belåningsvärde, som är en andel av smältvärdet. Andelen varierar mellan pantbanker och föremål, men den lämnar alltid en buffert för att guldpriset kan falla under lånetiden.

För klockor och märkessmycken kan pantbanken ge ett högre värde än bara guldet om föremålet har ett säkert andrahandsvärde. För vanliga guldsmycken är det i regel guldvärdet som styr.

Pantlån har ränta som räknas per månad, och ofta tillkommer en uppläggnings- eller expeditionsavgift. Lånetiden är vanligtvis några månader och kan förlängas genom att du betalar räntan. Räkna alltid ut den effektiva räntan och den totala kostnaden innan du tar lånet — för korta lån kan avgifterna göra kostnaden förvånansvärt hög.

Om lånet inte betalas eller förlängs går föremålet till auktion. Blir försäljningspriset högre än lånet plus ränta och kostnader har du rätt till överskottet. Det betalas inte alltid ut automatiskt, så håll koll på auktionsdatum och kontakta pantbanken efteråt. Ett överskott kan du begära under en begränsad tid efter auktionen.

Pantlån passar om du behöver pengar en kort tid och vill behålla smyckena, till exempel ett arvegods med känslomässigt värde. Lånet påverkar normalt inte din kreditvärdighet eftersom pantbanken inte gör någon kreditupplysning — säkerheten är föremålet.

Om du ändå inte tänker lösa ut guldet är det oftast bättre att sälja direkt. Vid en försäljning till en uppköpare med bra villkor kan du få 80–90 procent av smältvärdet, medan ett pantlån ger en lägre summa och kostar ränta.

Kolla dagens guldpris och räkna ut smältvärdet själv innan du går. Sortera smyckena efter stämpel och väg dem. Fråga pantbanken hur stor andel av smältvärdet de lånar ut, vad räntan och avgifterna är, och hur lång lånetiden är. Jämför gärna med vad samma pantbank eller en annan uppköpare skulle betala vid direkt köp. Med siffrorna på papper blir det enkelt att se vilket alternativ som är bäst för dig.

Anta att du lämnar in ett halsband i 585 guld som väger 20 gram. Med ett spotpris på 1 400 kronor per gram rent guld är smältvärdet 20 × 0,585 × 1 400 = 16 380 kronor. Om pantbanken lånar ut 70 procent av smältvärdet får du drygt 11 400 kronor i lån. Med en månadsränta på 2 procent och en avgift på några hundra kronor kostar lånet efter tre månader runt 1 000 kronor eller mer, beroende på villkor.

Om du i stället säljer halsbandet till en uppköpare som betalar 85 procent av spotvärdet får du knappt 14 000 kronor direkt, utan ränta. Men då är halsbandet borta för gott. Det är därför valet mellan pantlån och försäljning handlar om huruvida du vill ha tillbaka föremålet.

Exemplet är förenklat och siffrorna varierar mellan pantbanker, men principen är densamma överallt: belåningsvärdet är en del av smältvärdet, och kostnaden växer med tiden. Använd vår guldkalkylator för att räkna fram smältvärdet med dagens pris innan du besöker pantbanken.

Pantbanken är ett av tre vanliga alternativ när du vill omvandla guld till pengar. Guldsmeden köper ofta guld för att använda i egen produktion och kan ge bra bud på hela smycken med vidareförsäljningsvärde. Specialiserade uppköpare, i butik eller per post, köper i första hand skrotguld och konkurrerar med pris per gram.

Pantbankens fördel är att du kan få pengar utan att förlora föremålet, och att verksamheten står under tillsyn. Nackdelen är att lånet kostar ränta och att belåningsvärdet är lägre än vad du skulle få vid en direkt försäljning. Guldsmedens fördel är kunskap om design och märken, och uppköparens fördel är oftast högst pris per gram för rent skrotguld.

Ett bra tillvägagångssätt är att först räkna ut smältvärdet själv, sedan fråga en pantbank om belåningsvärde och direktköp, och till sist jämföra med en uppköpare. Med tre siffror framför dig blir det enkelt att välja det alternativ som passar din situation bäst.

Oavsett vilket du väljer är det viktigt att du förstår avtalet innan du skriver under. Läs igenom villkoren, fråga om allt du inte förstår och se till att du får ett kvitto eller en pantsedel med vikt, beskrivning och belopp. Pantsedeln är ditt bevis på att föremålet är ditt, så förvara den säkert.

Till sist ett råd om förväntningar: pantbanken värderar efter vad den säkert kan få för föremålet på auktion, inte efter vad du en gång betalade eller vad smycket betyder för dig. Ett smycke som kostade 10 000 kronor i butik kan ha ett smältvärde på en bråkdel av det. Räkna därför alltid med guldvärdet, inte inköpspriset, när du planerar hur mycket du kan låna eller få betalt.

Att belåna utan att räkna på den totala kostnaden. Att glömma förlänga lånet och förlora föremålet. Att inte begära ut överskottet efter auktion. Och att lämna in allt guld i en enda hög, så att finheten bedöms för lågt. Undviker du de fyra misstagen är pantbanken ett tryggt alternativ.